Saknad!
Sommaren 2010 hade vi en häst på prov som vi kanske skulle köpa. Det var en flugskimel som var 15 år, Hon hette Lissden Sparow och kallades för Sparven. Hon var tävlad i 130 fast inget i dressyr. Hon älskade att hoppa, jag tävlade henne kanske 6 gånger. På hoppträningar så bockade hon, stegrade och stack men när jag tränade dressyr för tränare så gjorde hon aldrig något inte heller när jag red ut med henne. Hon var hur snäll son helst att hålla på med i stallet och hon älskade att bli om pysslad.
Första gången jag tävlade henne hoppade jag 70 & 80 i 70 så tappade jag stigbyglen så vi fortsatte rakt fram istället för att svänga i 80 blev vi felfria.
Vår andra tävling så var ägarna med jag hoppade 80 & 90, vi blev felfria.
Vår sista hopptävling så hoppade vi 80 och vi fick ett stopp. Ägaren tyckte vi skulle hoppa igen så det gjorde vi, efter andra hindret så var det en båge till nästa hinder vi galopperade hyfsat långsamt för att vara vi. Plötsligt gick vi omkull och jag fick sparven på mig.
Samma dag fast på kvällen åkte vi till stallet och jag skrittade och travade lite för att jag inte skulle bli rädd för att rida.
Ungefär 2 dagar efter att vi hade gått omkull, veterinären sa att hon var halt så besiktningen avbröts och hon fick medesin, hon skulle ledas vvarje dag, enn dag frågade ägarna om vi skulle köpa henne men vi sa att vi bara ville ha henne ifall hon gick igenom en besiktning, men ägarna ville inte besiktja henne igen så vi lämnade tillbaka henne.
Vi hade många minnen tillsammans vi tror att hon bockade för att hon hade ont i ryggen, vad vi har fått höra så är hon såld nu, jag hoppas hon har det bra hos den nya ägaren.
Kommentarer
Trackback
